Rubriker.

(Tryck på rubriken i listan nedan  så kommer du till texten)

ArbetsförhållandenBröllop och förlovningar   Barnafödsel

Dödsfall och begravning

Färgning av garn D.U.F.   Elektricitet.

Filtäta   Flottning Fäbodar  Husdjur    Högtidsförrättare

IOGT-huset

Jordbruksmaskiner Jordbruksfastigheter

 welcome to home

Kreaturs- och arealstatistik Kyrkobesök   Lut  

Mantalsanteckningar   Mjölkleveranser

Modernisering av bostäder

Nedläggning av jordbruk

Spelmän  Skolan Skröna Slåtter Sågen.

Tyg    Tapeter Troll och vidskepelser   Utflyttning

Vad åt man?      Ålderman.     Ödegårdar och sommarstugor

 

Bearbetning av texten pågår av webmaster. Sidan uppdaterades 2004-01-11.  Copyright©webmaster
Källa: Minnesanteckningar nedtecknade vid hembygdskurs för byarna Skogfors, Selet, Selsmoran,
Åfors ochTvärån förda av Tommy Olsson.

 

 

 

 

 

 

 

Skröna.

Det berättas att en torparkärring som var bosatt vid "Brännbacksgrova" ,
vid Sigurd Johanssons gård, var nere vid bäcken för att skölja tarmar avsedda
för korvtillverkning.
Plötsligt hugger en stor öring tag i fjälstret med sådan kraft att kärringen kunde
hala upp den på land. På detta sätt kunde hon rädda nästkommande dags
frukostmål.
Groven är numera uttorkad.

DUF

I början av 1900-talet bildades D.U.F.
Det lokala namnet var Selet och Skogfors kristliga ungdomsförbund Syskonbandet.

 

Vad åt man?

Man åt som regel fyra mål mat om dagen.
Morgonmål bestod av bröd, fil och mjölk.
Frukosten kunde vara potatis och fisk.
Aftonsvarden kunde vara palt, pannkaka, köttsoppa eller kött.
Till kvällen åt man kvällsgröt.

Fäbodar.

Fäbodar fanns ej.

Filtäta.

Filtäta som man använde i mjölk, för att mjölken skulle tjockna till fil, fick man från myrväxten tätört.

Ålderman.

Ålderman infördes först efter 1954. Utsågs Nils Viklund.
Bland ärenden som behandlades första gången ledde till totalförbud för harjakt.

Skolan

Den skola som användes för byastämmor o.dyl. uppfördes 1903.
Byamännen köpte skolhuset 1559- 1960.

Sågen

I Tväråmynningen fanns en såg som sägs ha ägts av byarna gemensamt.
Den byggdes 1872 och revs 1913. Sågen användes sista gången år 1908.
Banden till sågen stals av någon 1911.
År 1895 byggdes i Selet en såg på den plats där tidigare en skvaltkvarn stått
d.v.s. nedströms nuvarande bron över älven.
Sågföreningen utgjordes av andelar som ägdes av olika bybor från de olika
byarna inklusive Långsjön.
De 16 november 1963 kallades dåvarande andelsägare till sammanträde för
penningmedel som utdelats för vägomläggning.
Gamla trotjänare som kassör och redogörare var  Viktor Forsgren samt
sågskötaren  Ruben Lundqvist som skötte sysslan som sågkarl under flera år.

IOGT

År 1907 bildades I.O.G.T.§
1910 inköptes ett före detta mejeri från Brennet i Ålund
och som flyttades till Selet och sedan nyttjades som ordenslokal.
Föreningen upphörde på 1940-talet.

Slåtter

I början av seklet bedrevs omfattande ängs- och bäckslåtter.
Bäckslåttern upphörde på 1930-talet med undantag för Skogfors där detta pågick
fram till början av 1950-talet.

Husdjur

Husdjur fanns på varje gård. Kreaturen gick lösa i skogen fram till 1954
då det bestämdes att hagar skulle upprättas.

Mjölkleveranser

1938 började man skicka mjölk till mejerierna. Jordbrukens blomstringstid
kom på 1940 - 1950-talet. Lönsamheten sjönk dock och framemot 1960-talet
började avvecklingen av jordbruken.

Jordbruksfastigheter

By Ant. Hantverkare
Tvärån 5 Smeder V. Vikström Hällfors (känd för sina lyftkrokar)
Åfors 5
Selsmoran 5 Skomakare Edvard Olofsson
Hällfors 6 Sågskötare Ruben Lundqvist
Skogfors 5
Selet 12

Kreatur och jordbruksareal statistik

By Areal Husdjur Kor Hästar
Tvärån 18 - 23 3
Åfors 20 - 17 5
Selsmoran 13 1 12 3
Hällfors 26 - 14 3
Skogfors 30 3 16 4
Selet 40 3 40 7

Statistik för 1972 ödegårdar och sommarstugor

By Sommarstugor Ödegårdar Bebodda på sommaren
Tvärån - 6 5
Åfors - 4 3
Selsmoran 8 2 -
Hällfors 7 8 5
Skogfors 3 4 4
Selet 12 12 10

 

Modernisering av bostäder.

Byggnaderna började moderniseras omkring 1940.
Undantaget var centralvärmen som kom först på slutet av 1940-talet.

Elektricitet

Elektriciteten kom 1920.
 

Jordbruksmaskiner

Jordbruksmaskiner ex. slåttermaskiner började komma i slutet av 1800-talet.
Gödselspridare kom 1925.
Radsåmaskin kom 1940.
I samband med elektricitetens ankoms kom sedan tröskverk, vedkapar o.s.v.
Första tröskverket tillhörde troligen Selmer Lundmark
Mjölkmaskiner kom omkring 1939-1940.
Mjölkseparator kom på 1800-talet och användes fram till mitten av 1940-talet.

Arbetsförhållanden

Arbetsförhållanden inom skogsbruket började förändras omkring 1945 - 1950
så rastkojor infördes. Största förändringen skedde när motorsågen började
användas cirka 1955.

Flottning

Flottningen i Byskeälven startade 1860 och avvecklades 1967.
I Tvärån började flottningen samtidigt med den i Byskeälven men upphörde
sedan 1948.

Utflyttning

In- och utflyttningen var i ungefär lika i början av 1900-talet.
Den allmänna utflyttningen påbörjades på 1940-talet.

Nedläggning av jordbruk

Jordbruksnedläggningarna började mellan 1950 - 1960 på grund av dålig lönsamhet.
 

Kyrkobesök

Kyrkobesök samt helgfirande vid större helger förekom fram till ungefär 1920.
Numera firas strängt taget endast midsommar.

Julfirande

Jul: Jultomten kom först på 1930-talet. Före det kastades julpaket in till släkt och
vänner. Julgranen kan spåras till 1900-talets början.

Högtidsförättare

Selet: Byamöten, julotta o.s.v. förrättades av Karl-Agust Karlsson.
Hällfors: Johan Karlson Wikström
Åfors: P-M Brännström
Tvärån: Adrian Nyström från Selet.

Troll och vidskepelser

Troll.
Diverse upptåg som lösknäppning av sadelknappar på seldon o.s.v.

Vittra.

Enligt de gamla brukade Vittra synas på ett vattenkärr beläget norr
om vägen vi nuvarande Erik Lindströms gård i Selsmoran.

Bärarn.

Skulle skydda mor fiverse olägenhetr i livet.
När man kände att döden var nära gällde det att få tag i präst för
att bli fri besvärjelsen.
För att få "bärarn" skulle man göra följande:
sju torsdagsnätter stjäla sju ulltrådsändar från sju olika ställen.
Den åttonde torsdagsnatten fick man vila.
Den nionde torsdagsnatten skulle man befinna sig vid ett vägkors
där et nystan skulle göras av trådändarna.
Dessutom skulle man skära sig i vänster lillfinger och läsa följande:

För mig ska du på jorden springa
för dig skall jag i helvetet brinna.

Döbenet
Skulle tas från kyrkogården och återställas inom en viss tid.
Syftet med "döbenet" var samma som med bärarn.

Spelmän

K. Vesterlund Byske.
R. Burman Renholmen.
K. Falgren Åbyn.
A. Johansson Bjurselet.
H. Johansson Bjurselet.
 

Tyger

Omkring 1920 - 1930 började man köpa tyg istället för att väva själv.
Kläderna började förändras sedan textilierna kom.

Mattillverkning.
Före krigstiden tillverkades den mesta maten i hemmet.
Endast kaffe, salt, socker och dylikt köptes.

Barnafödande.

På senare hälften av 1930-talet slutade kvinnorna föda barn i hemmen.

Tapeter

Stänkmålning upphörde när de färdigtillverkade tapeterna kom.

Lutsåpa.


Lutsåpa kokades av fett och hårdlut. Kokningen upphörde omkring 1925.
Lutrost förvarades i ladugården.

Garnfärgning

Garn färgades band anna av mossa "Stenlet". Detta framkallade en
brun färg. Ville man ha mörkare brun färg tillsattes Väktareld (Vitriol).
Detta användes till skinn och läder ex. kängskor.

Konfirmation, bröllop och bröllopsseder.

Seden att fästmannen brukade ge fästmän en klocka upphörde 1900 - 1920.
Bröllopet höll man i hemmet men vigselakten förrättades i prästgården eller
i kyrkan.
Det berättas att det i Tvärån hölls ett bröllop år 1898, det så kallade
Wålbergs bröllopet.
Rikligt med mat och dryck fanns och bröllopet varade i tre dygn.
Bakningen som föregick bröllopet hade pågått i flera dagar.

Vigslar förrättades i prästgårdar och kyrkor samt hemmabjudningar
men på senare tid i hotell och restauranger.

Konfirmation var vanligt förekommande.

 

Död och begravning.

Nöddop förekom ofta och uträttades av barnmorskan eller någon annan kristen.

De anhöriga eller grannar svepte de döda.

Svepningar och kistor började köpas mellan 1910 - 1920.

Kistor tillverkades bland annat av Olav Wikström Selnäs.
Vid begravningar förekom t.e.x. "Storkringlan"

Gravöl.
Gravkapell, hemmabjudningar senare på hotell och restauranger.

 

Anteckningar angående Skogfors.

Hemmans del med beteckningen 5/64 mantal tillhörande nr 1-2 i Selet.

Av gamla handlingar framgår att Hohan Norgren fick
T kontrakt på nämnda hem-del den 10 oktober 1825.

Dåvarnde ägare var Nils Anderson och Christian
Josefson, vilka ägde 1 och 2 i Selet. Norgren efterträddes av Anders
Olofson från Ljusvattnet, styvson till Ökvist från Ljusvattnet.
Denna Ökvist testamenterade löst och fast till styvsonen.
A.O. fick T.Kon. på ovannämnda hemman den 22/4 1843.
A.O. bodde i Selet och ägde där en kvarn vid den s.k. Kvarnforsen,
vid hans död övertog dottern Maria Katarina (Maja-Kajsa) kvarnen.
Hon dog vid 54 års ålder i  Skogfors hos C.F. Anderson.

När A.O. fick T.Kon ägdes hemmanet av Anders Josefson
och Christian Josefson, söner till förut nämnda N.Andersson
J.Christianson.
A.O. efterträddes av Edvard Hedlund Stensjön.
Vad som framgår så ska han ha köpt en hem-del av torpare D. Kvist(soldat)
Hedlund gick i konkurs och efterträddes av Vikström från S-sjön.
Vikström sålde till Petterson Åbyn.
Denne i sin tur till C.F. Anderson.
A.Olofson är således stamfar till Anderson och sen Karlsons släkte i
Skogfors.

Uppgifterna lämnade av: P. Person Skogfors.